Om årstidernas sätt att forma mig

Vilddjuret

Jag vaknade i natt av vinden som rev och slet. Som ett oroligt djur. Ylande. Klagande.

Där i natten kan mina tankar fara iväg och förnuftet irra bort sig. Men det vilda djuret avbröt allt det där med sin framfart. Jag somnade om. Med kråkans hand trasslad i mitt hår.

Vilddjuret lämnade himlen blyertsgrå och mjuk. Hon har bäddat in trottoarerna i staden under ett färgsprakande täcke. Mina ögon söker efter kastanjer, ekollon och andra skatter som får plats i regnrockens ficka.

Hon drog vidare men lämnade hösten här hos mig. Jag är tacksam över det. Över att hon avbröt mina nattliga tankar och gav min värld en annan färgskala som jag nu får förhålla mig till.

Kärlek//L

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *