Best nine

#2

Det här självporträttet skulle aldrig ha hänt för ett år sedan. Jag pratade med mamma idag när vi badade vid barndomsstranden. Jag hade ingen baddräkt med mig, så jag tog av mig till bh och trosor. Tittade på mamma, log och sa; Vad spelar det för roll? Och mamma log tillbaka. Hon vet nämligen att… Läs mer #2

Best nine

#1

Jag tycker mycket om Instagram. Jag är faktiskt, även om det tar emot att erkänna, rejält Instagramberoende. Jag tycker att forumet både är vänligt och estetiskt tilltalande. De flesta chattar jag har med vänner, har jag också där. Jag inspireras av andra fotografer, konstnärer, poeter och influensers. Runt varje årsskifte kan man skriva in sitt… Läs mer #1

Om vänskap

Halvåtta glesbygd

Att kliva ur långkalsongerna och krypa i en klänning en lördag, kan vara himla härligt. Det var längesedan sist, men i går var vi bortbjudna på middag och då fick jag ett perfekt tillfälle att göra mig lite fin. Visst kan det behövas ibland? Att få piffa till sig och byta miljö. Även om det… Läs mer Halvåtta glesbygd

Om att våga

Kantstött exemplar

Jag lyssnade på Söndagsintervjun under skogspromenaden. Jag lyssnade på Anna Odell som sa; konsten är viktigare än mina rädslor. Hon sa så mycket mer förstås. Men det där fastnade hos mig. Konsten är viktigare än mina rädslor. Så borde det ju vara, tänkte jag när Lundhagskängan skavde djupare och djupare in i min häl. Det… Läs mer Kantstött exemplar

Om skav i själakroppen

I huvudet på någon där inte bara håret är trassligt.

Jag går promenader. Sakta i ett landskap som sprakar av färg. Vinden river i mitt hår och jag lyssnar till alla ljud. Det viner, brakar, gnisslar och knakar från storskogens tunga träd. Från lövträdens kronor rasslas och viskas det. Min litenhet inför allt förstärks i oväder och under stjärnklara himlar. När jag har vanligt skav,… Läs mer I huvudet på någon där inte bara håret är trassligt.

Om mig

Det tysta skriket

Känslor. Hålla inne. Hålla tillbaka. Det har gått ganska länge. Jag har inte tillåtit mig att känna efter. Reflektera. Fundera. Ventilera. Ställer frågorna till andra; Hur mår du? Hur går det? Lyssnar. Tar emot. Hjälper till att bära. Men jag ställer sällan frågan till mig själv. Flyr. Skjuter det på morgondagen. Håller ihop mig själv.… Läs mer Det tysta skriket

Om årstidernas sätt att forma mig

Sensommar

Jag tycker om dig. Din mognad och ditt ljus. Ditt självklara sätt att leka med mitt hår. Hur du får mig att frysa om morgonen och svettas på eftermiddagen. Jag tycker om dina smaker. Skogens lite dova skafferi och trädgårdens friska lätta. Hur jag kan fylla på mina förråd och frossa i frukter och bär.… Läs mer Sensommar

Om att känna frihet

Kvällsresenären

Jag har en förväntan i mitt bröst. Jag bär på en värld av svartvita idéer. Jag reser dit under sena kvällar. När djuren är nattade och Kråkungens sagor lästa. När hans andetag är djupa, trasslar jag mig ur hans varma bo och reser dit. Geografiskt sett är det bara några rejäla kliv. Jag tar mig… Läs mer Kvällsresenären

Om att våga

2018

Ännu ett år. Så fort det går. Jag tror att det blir tydligare för mig också. Som fyller år bara några dagar in på det nya. 2018. Det tar lång tid att vänja sig vid de nya siffrorna. Och 37. Jag är 37. Det finns liksom inget alternativ till att åldras. Det är bara att… Läs mer 2018