En tur på Vita Blixten

I mammas avlagda pälsmössa och på pappas gamla skidor fångade jag solen idag. Bröt tankemönster och bytte luft i lungorna.

Jag hängde på släden efter skotern, knöt fast mitt kamerastativ och skidorna på den, sen körde jag mot Stormossens vackra myrar. Hela världen badade i ljus.

Jag älskar vinterdagar som dessa. Jag känner tacksamhet över att bara kunna öppna dörren och vara mitt i allt det vackra. Tur att just det här är min plats på jorden. Här där jag trivs som bäst.

Kärlek // L

2 kommentarer

  1. Vita blixten, gamla militärskidor, bra skidor när man ska ta sig fram där ingen har åkt förut. Härliga bilder av ett vinterlandskap där det är bara djur som satt sina avtryck, undrar vilka av dem som gått där. Här hade jag rävspår på trappen igår, fast han hade gjort bus, jag orkade inte gå upp till tunnan med skräppåsen kvällen före utan den stod kvar på trappen den hade räven rivit ut, så sonen som var på väg in på morgonen fick ställa sig och plocka skräp. Det var inget ätbart bara papper, men hon trodde säkert att det var något gott, jag skriver hon för det har varit en rävtik som gått här förut men jag kan inte vara säker förstås.

    Temperaturen har mildrats lite för i skrivandes stund är det bara -26,5, friskt ute och garanterat myggfritt, hoppas väderspåmännen har rätt att det ska börja mulna under dagen.

    Kram

    1. Hej Inga-Lill!
      Ja, det är perfekta skidor att ta på sig när man bara ska ta en liten tur i skog och mark.
      Det är fint att ha djuren runt knuten, även om din räv var en busig liten rackare.

      Oj va kallt du har det! Här är det fem minus och snön har sakta börjat falla.

      Önskar dig en skön fredagkväll.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *