Det tysta skriket

Känslor. Hålla inne. Hålla tillbaka. Det har gått ganska länge. Jag har inte tillåtit mig att känna efter. Reflektera. Fundera. Ventilera.

Ställer frågorna till andra; Hur mår du? Hur går det? Lyssnar. Tar emot. Hjälper till att bära.

Men jag ställer sällan frågan till mig själv. Flyr. Skjuter det på morgondagen. Håller ihop mig själv. Är den stabila, trygga och lugna personen för de flesta.

Jag tog mod till mig. Tog mig tiden. Satte mig ner och frågade; hur mår du min själakropp? Svaret jag fick;

Finns det skavsårsplåster för sargade trötta själar? Har du ett? Isåfall är jag väldigt intresserad. Jag kan betala med ett pärlband av gnistrande äkta tårar.

//Louise

3 kommentarer

  1. Louise ; – ”just because it’s black in the dark – doesn’t mean there’s no colors” (Colors by Laleh) 👌👍💪🏻❤️❤️❤️

Lämna ett svar till Marianne Norström Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *