Välkommen vår

Och där bland fröer, jord och plantor. Tillsammans med den lilla, stora, eller helt själv. Där finner jag just nu ro, lycka och glädje. Det spelar ingen roll om inget tar sig, eller allt. Det viktigaste är känslan. Lycka. Närvarande. Härvarande.

Vi åkte till Bergslagsodlingar på morgonen. En söndagsutflykt till grannkommunens handelsträdgård. Hela lilla familjen. Han med förhoppning om humle, jag om kryddväxter och den lilla längtade efter glass.

Humle, tre olika sorter. Han ska brygga öl.
Kryddväxter, favoritväxter.
Salvia. Två för ögat, två för smaken.
Finaste innehållet i en kundvagn man kan ha. Liv!

När vi kom hem satte jag och den lilla igång att så frön och ge gurkorna och tomaterna lite mera plats åt sina rötter. I shorts. I april.

Jag njuter av värmen men funderar också över den. Över torkan i skog och mark. Över att ha egen brunn och bo på ett berg. Jag kisar i soldiset och försöker vila i pappas ord. ”Det har varit torrsomrar förut. Flera på raken”. Jag lyssnar till det han säger, men ändå kan jag inte riktigt lita på att allt är som det ska med moder jord. Hur som helst så lovar de som spår väder regn under kommande veckan. Jag får vila i det så länge.

På blivande matsalsgolvet håller vi till.
Trångbodd tomat får större kruka. Små varsamma händer hjälper till.
Vardagsrummet fylls upp av växtlighet och förväntningar.

Jag brukar ha svårt för när ljuset kommer tillbaka. Jag brukar liksom inte riktigt hinna med. I år är det annorlunda. I år är allt annorlunda. Jag håller på att lära om. Efter all stress och alla tårar. Jag börjar bli bättre på att ta det som det kommer. Så känns det iallafall. Och just nu är jag förälskad i våren. Den kanske kan komma att bli min nya favorit.

Förra året planterade jag indiankrasse och blomma för dagen. Jag grävde ett runt land och stoppade ner färdiga plantor. Några solrosor drev jag upp och två hjälpte fåglarna mig med. De blev de bästa. Det är egentligen han som har gröna fingrar. Eller handlar det om tålamod och rutiner? Jag vet inte riktigt. Jag glömmer bort att vattna ibland, glömmer bort ogräs och omskolning där i mitt dagdrömmeri. Men i år ska jag försöka att fokusera mera. Nu när jag inte har hästarna som tar min tid. Nu ska jag jorda mig på många sätt och vis.


Kärlek // L

4 kommentarer

  1. Jag måste erkänna att jag saknar det växthus jag hade där jag bodde förut, jag var dum som inte tog det med mig, då de som köpte huset inte var intresserade av odling, här uppe går det inte att odla utan växthus. För med frostnätter även i juli så kan man glömma tomater och gurka, förresten i stort sett allting, i fjol hade jag inga blommor för det är ett evinnerligt släpande ut och in. Här kan få många minus även mitt i sommaren, det är det inga blommor som klarar, 5 minus som vi haft ibland när jag haft blommor och upptäckt att de hängt som något slafs i krukorna på morgonen.

    Vi får se hur det blir i år, har inte bestämt mig än, jag tycker det räcker med alla de växter som ska samsas inom hus. Här har mina ananasblommor bestämt sig för att inte blomma men väl sätta rotskott, det gör det samma hur många jag plockar bort, det kommer nya hela tiden. Min bananpalm som jag har haft i ca 30 år, ja inte moderplantan för den gick bort för ca 10 år sen, har haft turen att den satt rotskott innan den gett upp, så nu har jag ett litet rotskott som vi får se om det överlever och ett större som jag tror ska klara sig. En förädlad paraplyaria ser anskrämlig ut med bara bladkvistar i toppen och ett par sidoskott efter själva stammen som vikit omkull och ligger ner över halva fönsterbrädan, längs med. Den stollen ska inte blomma annat än i det vilda, det struntar den i den blommar ändå, trots min misshandel när jag glömmer att vattna den och gödning är något den knappt får. Sen har vi mina sorgebarn, orkidéerna de ser så anskrämliga ut med slokande blad och de har också satt skott i toppen, så nu har jag luftrötter både ner i krukan och uppe på växten. De vattnas som en kamel en gång i veckan under rinnande vatten ståendes i diskhon, jag kallar dem för mina kameler men jag måste nog hitta något ställe på nätet som säljer orkidéjord om jag inte ska skänka dem till närmaste kompost förstås. Nej, nu har jag bladdrat alldeles för länge, du får ha det så gott där uppe på berget.

    Kram

    1. Hej Inga-Lill!

      Det är så roligt att höra om dina blommor och funderingar från norr.
      Jag är i Stockholm hos min bästa vän över helgen, men hemma på berget har vintern återvänt för en liten stund. Jag har fått bilder skickade till mig på en vit gräsmatta.

      Önskar dig en skön lördag

      Kram

  2. Härligt att få gräva och plantera. Själen mår bra av trädgårdsarbete. Älskar att rensa, rensar hjärnan samtidigt. 🌱 🌼 ☀️

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *